Historia

År 1992 invigdes Bygdegården i Trångsviken som skulle komma att bli startskottet för en ny samhällsentreprenör.

Bygdegården skapade succé men också en viss optimist bland invånarna i samhället. Människorna började prata om vilket nästa strategiska steg skulle vara för att bibehålla och utveckla entreprenörsandan som fanns i byn. Det tog inte långt tid innan en del av överskottet från Bygdegården hade använts till små investeringar i andra delar av byn och i takt med detta så väcktes också omvärldens intresse för Trångsviken.

Familjer och företag flyttade till Trångsviken vilket gjorde att kraven på fortsatt utveckling av bygden ökade. Kraven på en ökad tillgänglighet av externt kapital blev allt hårdare. Trångsviken insåg också vikten av att infrastrukturen och den lokala demokratin förstärktes och på detta vis öka viljan att stanna kvar för familjer och företag.

Tio år innan bygdegården invigdes bildades Trångsvikens Företagarförening. Föreningen hade varit en viktig faktor för att organisera det samlade engagemanget för byn och efter att trycket på byn ökat så gav början på 2000 talet modet till Trångsvikens Företagarförening att ombilda föreningen till ett lokalt investmentbolag -Trångsviksbolaget AB. Intresset för det nya bolaget uppgick till nära 2 miljoner. Aktier teckandes av företag, föreningar och privatpersoner. Till och med Trångsvikens skola blev en extern investerare och långivare.

I samband med bolagsbildningen blev Sverige medlem i EU och här såg Trångsviken sin chans att positionera sig för att kunna ta del av strukturfonderna som nu fanns tillgängliga för lokal och regional utveckling. De tre viktigaste strategierna som växt fram under åren blev än viktigare nu:

Vi måste själva driva utvecklingen. Ingen annan kommer och gör det åt oss.
Vi klarar det inte själva. Vi måste förstärka våra nätverk.
Vi är transparanta. Det ger en långsiktig trovärdighet för vårt sätt att arbeta.

Inte minst det senare har betydelse för vår syn på offentliga investeringsmedel. Varje krona som kommer via strukturfonder eller från andra offentliga system, betraktar vi som om de var lånade i bank. Det är lån som ska betalas tillbaka med ränta. Vi gör det genom att bidra och utveckla nya arbetstillfällen och bevara befintliga.

Det tog inte många år innan Trångsviksbolaget hade tagit över ICA-affären, köpt och sålt en kommunal fastighet som istället för att rivas nu hyser fyra fina lägenheter. Trångsviksbolaget köpte och sålde också en banklokal till en ny företagare i byn och byggde två industrihus och köpte ytterligare ett. Trångsviksbolaget övertog också en kommunal kontorsfastighet och byggde ett eget bredband. Det som var tänkt som ett Investment bolag blev nu fastighetsbolag, eller ett bolag för byggande av lokal infrastruktur. På det här sättet så fann också Trångsviksbolaget sin roll att vara en lokal garant för byns företag som inte själva hade medel att finansiera lokaler. På detta sätt bidrog Trångsviksbolaget starkt till bygdens utveckling.

Entreprenörskap i Trångsviken har blivit lite av en tradition och vid sidan av den kommersiella infrastrukturen kom också Trångsviksbolaget att ägna sig och stödja den lokala skolan. Skolan bredvider entreprenörskap för barnen redan från 6 års ålder. Detta för att säkra upp Trångsvikens fortsatta entreprenöriella framtid. Denna modell har även blivit uppmärksammad internationellt.

Trångsviksbolagets engagemang i skolan har även bidragit till att man utvecklat verksamheten inom entreprenörskap för barn och skapat ett populärt Entreprenörskollo där ungdomar med både svensk och utländsk kultur, samt olika etniska ursprung får lära sig att vara företagare och ta eget ansvar för att klara av sina uppgifter.

Allt detta ledde till att fokus på Trångsviken blev ännu större och ett nytt verksamhetsområde skapades. Det fanns en efterfrågan till företrädare för bolaget att hålla föredrag, ordna konferenser och samverka i olika samhällsentreprenörssammanhang.

Trångsviksbolaget agerar lokalt, regionalt, nationellt men också internationellt. Bolagets framgångar och den stora nationella erkänslan har nu resulterat i att Trångsviksbolaget sedan år 2008 är en av åtta utvalda represanteter i Sverige som ska medverka vid utformningen av en framtida universitetsutbildning för samhällsentreprenörer.

2009 renodlades verksamheten i bolaget och Trångsvikens bygdegård avyttrades. Detta för att Trångsviksbolaget skall verka för utveckling av företagande och primärt finnas till för företagarna, såväl lokalt som regionalt, men även verka för att sprida Trångsviksmodellen som av KK-stiftelsen anses utföra en förebild som samhällsentreprenör. Bygdegårdsföreningen skall bedriva verksamhet som är till gagn för bygdens invånare.

Är Trångsviken unikt eller kan motsvarande ske på andra platser i Sverige och i världen? Många har bedömt detta som fullt möjligt, att utifrån egna förutsättningar använda sig av några av de erfarenheter som Trångsviksbolaget har så kan de leda till motsvarande utveckling på andra platser.

Genom att begrunda Trångsviksbolaget historia kan man se att bolag av den här typen måste vara mycket flexibla och lyhörda för de nya behov och de förutsättningar som hela tiden växer fram. Fokusen ligger på lönsamhet, både för företaget och för bygden, när styrelsen ska fatta nya beslut. Detta för att säkra framtiden om en långsiktig tillväxt och avkastning till aktieägarna.